2011-09-14

Vägen till politisk demokrati i Sverige med allmän rösträtt sker i flera steg. I slutet av 1800-talet engagerade sig många för att rösträtten skulle utvidgas från att bara

Många rösträttskvinnor fortsatte därefter sitt arbete för kvinnornas rättigheter i andra föreningar, som Fredrika Bremer-Förbundet och Svenska Kvinnors Medborgarförbund . Förutom införandet av kvinnlig rösträtt blev kvinnor också valbara i samband med riksdagsvalet 1921. Det var dock få kvinnor som blev invalda i riksdagen under de första årtionden som kvinnor kunde väljas. – Först under 1990-talet uppnåddes det som numera brukar räknas som jämn könsfördelning, nämligen att andelen män och kvinnor låg inom intervallet 40 till 60 procent, säger Amanda Hansson. 1919 fattade riksdagen beslutet att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Två år senare hölls de första riksdagsvalen där kvinnor kunde delta.

Kvinnors rösträtt 1921

Det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog hölls 1921. Nu hade en stor majoritet av Sveriges vuxna befolkning rösträtt. Nu var också varje persons röst värd lika mycket. Rörelsen för kvinnors rösträtt började 1867, när den första föreningen för kvinnlig rösträtt bildades, Manchester Society for Women's Suffrage. Den första nationella rösträttsföreningen, National Society for Women's Suffrage , blev dock kortvarig, och splittringen av rörelsen i många små lokala föreningar gjorde att den Den 26 januari 1921 fattar riksdagen det andra beslutet om kvinnlig rösträtt.

Först 1919 beslutade riksdagen att kvinnor skulle få rösta i allmänna val, och i valet 1921 fick de rösta för första gången. Innan dess hade det förts en lång och hård kamp med mycket motstånd. Av stor betydelse här var Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt som hade startat 1903.

2002-03-20 2020-05-08 Elin Wägner och trave med namninsamlingar, 1913 Fotot illustrerar hur otroligt många namn som samlades in för kvinnors rösträtt. På bilden syns Elin Wägner, en känd rösträttskvinna.

Genom det första grundlagsbeslutet den 24 maj 1919 och det andra grundlagsbeslutet (en grundlagsändring kräver ett riksdagsval däremellan) den 26 januari 1921, kunde man slutligen införa lika och allmän rösträtt för kvinnor även för val till riksdagens båda kammare.

Kampen för den kvinnliga rösträtten i Sverige har en lång och intressant bakgrundshistoria som det ibland kan vara klokt att påminna sig om när vi idag tycker att Det första demokratiska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt.

1912 - Tidskriften Rösträtt för kvinnor startas av LKPR och upphör 1919 när rösträtt för kvinnor införs.
Böcker stor text

Men för Elin Wägner var kampen inte slut. Hon fortsatte att skriva om kvinnors rätt att välja själva. Hon skrev bland annat att kvinnor Kampen för kvinnors rösträtt blev allt mer intensiv, 1918 på gränsen till revolution. Klassklyftorna var enorma, många kämpade helt enkelt för rätten att leva och mat för dagen.

tar avstamp i nomineringarna inför 1921 års val, det första då kvinnor. Rösträttskampen – ett triangeldrama mellan kvinnor, män och staten av fil.dr.
Rangordnar

1917–1965: Kanada införde rösträtt för kvinnor i majoritetsbefolkningen 1917, och USA 1920, men i det dröjde till 1960 respektive 1965 innan alla kvinnor fick rösta. 1919: Nederländerna. Sveriges riksdag röstar för kvinnlig rösträtt. 1921: Sverige genomför första demokratiska valet, även kallad kvinnlig rösträtt.

Du vet i alla fall att du får rösta, för hälften av befolkningen var detta länge uteslutet. Kvinnors rösträtt 7 mar 2016 Först lokala val, sedan nationella val.

av S Kjerstensson · 2018 · Citerat av 1 — Så har även argumenten i den kvinnliga rösträttsföreningen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. (LKPR). Dessutom kommer vanliga

Hon fortsatte att skriva om kvinnors rätt att välja själva. Hon skrev bland annat att kvinnor Kampen för kvinnors rösträtt blev allt mer intensiv, 1918 på gränsen till revolution. Klassklyftorna var enorma, många kämpade helt enkelt för rätten att leva och mat för dagen. De här åren bildades allt fler S-kvinnoklubbar runt om i landet, många aktiva än i dag. Emilie Rathou, den första svenska kvinnan som talade för en publik om kvinnors rösträtt. Kata Dahlström, arbetarrörelsens mest populära talare och många fler. Tillsammans skapade de rörelser som gjorde det möjligt för kvinnor att 1921 rösta till riksdagen.

Riksdagens andra beslut om kvinnlig rösträtt. tar avstamp i nomineringarna inför 1921 års val, det första då kvinnor. Rösträttskampen – ett triangeldrama mellan kvinnor, män och staten av fil.dr. Josefin Rönnbäck. Innehåll Rösträttskampen – en tudelad kamp | Rösträttskampen – Tema Kampen om allmän och lika rösträtt.